giovedì 22 gennaio 2009

RIME IN PILLOLE (pagina 55)

Ma i versi del rimpianto di Umberto Roversi,marinaio morto giovane in un naufragio, sono più attendibili e sinceri:

Adìo Bulàggna! Adìo a la mì zitè
pén-na ‘d vétta e virtó, pén-na d’al’grì:
adìo bì pórdgh, adìo al mì bèli strè,
adìo Mànt ed San Lócca e Tàrr di Asnì.

Parcósa, mó parcósa im tìrni vì
sànz’un pó ed cumpasiàn, sànza pietè?
Ch’im làsen qué, ch’ai ò la nustalgì:
mé an me piès èter che la mì zitè.

Ah, se Bulàggna fóss un bastimànt,
alàura sé ch’al v’drévv v’luntìra al mèr
e con Bulàggna mé andrévv vì cuntànt !

***

Qualcuno si divertì a fare un’impetosa analisi dei sonetti di Raffaele Bonzi (Nobiz) dell’Ehi, ch’al scusa, con questo irriverente, ma gustosissimo sonetto:

Cminzipièr con “ghignàus d’un milurdén,
spomèti, sòia mé, brótt aranè”,*
dàpp incastrèr con ghèrb un vérs sbagliè
e zarchèr, bàsta ch’sìa, ‘d rimèr in –én.

Par la quartén-na, dàpp un bagnulén
‘d paról che a stèr insàmm i én maraviè,
e pò dù vérs ch’finéss’n in –én e in –è
ed ècco bèli e fàti él dàu quartén.

Él terzén-ni pò is fàn int un mumànt:
as métt insàmm sì vérs con simetrì,
mó in manìra però ch’in déggh’n ignìnt,

mitànd un quàich “ghignàus” ànch int la chiusa
e pò sóbbit mandèri in stampare:
ecco un sunàtt ed Nobiz d’Ehi, ch’al scusa!
-
*aranè= mal in arnese
-
Paolo Canè

Nessun commento: